.

Haha, nu ska jag skriva lite igen 2 minuter senare..
Men ja satt här så kollade jag ut, och nu sitter jag
och kollar på två barn som springer runt och leker,
och då började jag tänka på hur lätt allt va när man
va liten.. Om något va jobbigt så kunde man bara,
gå och säga allt till mamma och hon gjorde allt bra
igen, jag saknar den tiden, inga problem, inga falska
vänner, allt va bara så jävla lätt tyvär så är de ju inte
så nu längre, om jag pratar med min mamma nu
så börjar vi bråka och allt blir bara jobbigare..
När man va liten kunde man bara sitta i sin mammas
knä och prata om de man ville, att man bara kunde
gå och sätta sej med henne, prata om allt ,
och bara kunde stå och krama henne i 10 minuter
och ville stanna där i 3 timmar.. Men nej så är de inte
nu, och de kommer inte bli så heller.. De kommer inte
bli lättare, och man kommer bara göra mer fel och
få nya falska vänner.. Göra fler misstag, men hur
ska man kunna göra rätt om man inte får göra fel?
Alla gör fel, ingen är perfekt och ingen kan allt.
Men men de är väl bara att kämpa vidare och glömma
alla bekymmer för de kommer ju ändå bara komma nya..
Hare king // Hannah